Kategorier
Utbildning

Bättre stöd för att kunna bestämma själv

Under våren genomförde projektet Mitt liv mitt val, med hjälp av tre forskare, en utbildning. Vi har tidigare skrivit om utbildningen här på vår webbplats, men här kommer en sammanfattning.

Det här är en ”svårläst” version. Det kommer en lättläst version inom kort.

Längst ner, efter artikeln, finns en rad länkar till fördjupande artiklar som berör olika ämnen här.

De tre forskarna var:

  • Therese Fridström Montoya, som forskat mycket om god man-systemet
  • Thomas Strandberg, professor i socialt arbete vid Örebro universitet
  • Niklas Altermark, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet

 

Stöd till föräldrar med IF

Projektet Mitt liv mitt val arbetar för att alla ska ha rätten att själva bestämma över sina liv och att de som behöver, ska få stöd till det. Den sortens stöd brukar kallas beslutstöd. Thomas Strandberg, professor i socialt arbete vid Örebro universitet, berättade om ett praktiskt exempel på beslutstöd. Det handlade om ett forskningsprojekt som gick ut på att föräldrar med IF skulle bli bättre på att vara föräldrar till sina barn och därigenom kunna behålla barnen och slippa att de blev omhändertagna av de sociala myndigheterna. Projektet utvärderade föräldraförmågan och barnens mående genom frågeformulär och genom att intervjua barnen. Man kunde se att projektet hade positiva effekter och bidrog till att föräldrarna kunde höja sin kompetens som förälder.

Känna att man äger sitt liv

Therese Fridström Montoya förklarade hur lagarna som styr god man-systemet ser ut. Hon sa att alla människor borde ha rätt till en känsla av meningsfullhet och kunna känna att man äger sitt eget liv. Men så är det inte för alla menar hon.

Rättigheter och skyldigheter

Alla i Sverige har något som kallas rättskapacitet. Det betyder att man har rättigheter och skyldigheter. I svensk lag finns de grundläggande fri och rättigheterna i regeringsformen. Den ger alla till exempel yttrandefrihet och äganderätt. Alla har också skyldigheter. Det är till exempel att man inte får begå brott och att man måste betala tillbaka pengar för ett lån som man tagit.

Rättshandlingsförmåga

Ett annat begrepp är rättshandlingsförmåga – man måste i lagens mening ha förmåga att göra en så kallad ”rättshandling”. Man måste till exempel förstå innebörden och konsekvenserna av det man gör. Man ska också ha omdöme, insikt och minne så att man kan komma ihåg vad man bestämt eller gjort. Och vilja, att viljan är ens egen och att man inte påverkats av andras vilja. Det är när personer inte har rättskapacitet de kan få god man eller bli tilldelad en förvaltare.

Klyftan mellan teori och praktik

Niklas Altermark, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, varnade för att vackert tal om självbestämmande långt ifrån alltid efterlevdes i realiteten. Särskilt finns utmaningar i gruppbostäder där idealen om självbestämmande och deltagande inte förverkligas i praktiken. Personal, menar han, ser ofta människor med funktionsnedsättningar som oförmögna att fatta självständiga beslut.

Sverige bryter mot Funktionsrättskonventionen

Projektet Mitt liv mitt val jobbar för att personer som har god man ska få bättre stöd för sitt självbestämmande, och att det inte är som nu, att god man ska kunna bestämma åt huvudpersonen utan att ens behöva fråga. Therese Fridström Montoya tycker samma sak och det står också skrivet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, Funktionsrättskonventionen. I artikel 12, som handlar om likhet inför lagen, så säger man att den som saknar förmåga att själv fatta beslut ska erbjudas stöd.

Nya reglerna räcker inte

I sommar kommer ny lagstiftning i Sverige som kommer att ställa högre krav på gode män. De ska generellt ta bättre hänsyn till huvudpersonens vilja. Det är förstås bra men varken projektet Mitt liv mitt val och Therese är ändå inte helt nöjda eftersom reglerna inte säger att den gode mannen, eller någon annan, ska ge stöd åt huvudpersonen, så att hen kan fatta sina egna beslut med hjälp av det stödet. Så god man kan fortfarande fatta beslut över huvudpersonens huvud. Therese säger att staten måste möjliggöra för att ta fram alternativa nya vägar för beslutsfattande, som vi gör i Mitt liv mitt val och för möjligheten att välja och ta ställning i frågor i sitt eget liv.

 

Länkar till fördjupande artiklar:

Kategorier
Nyhet Seminarium

Utbildning om beslutsstöd med Mitt liv mitt val

Den 13 januari 2026 genomförde projektet Mitt liv mitt val på Independent Living Insitute en utbildning om beslutsstöd. Det handlar om rätten att bestämma själv och stöd att ta beslut. Två forskare från olika ämnen berättade om vad de tycker att beslutsstöd är och hur beslutsstöd kan bli bättre.

Projektledaren för Mitt liv mitt val, Tiina Nummi-Södergren, berättade först om projektet som utvecklar och testar nya modeller för beslutsstöd med inspiration från Australien, Kanada och Norge. Projektets studiecirklar diskuterar vem, eller vilka, som bestämmer i våra liv och vår rättighet att själv bestämma över vårt eget liv. Projektet ska testa metoden beslutsstödsgrupp med minst fem personer kring någon som behöver stöd i sitt beslutsfattande. Det kan vara assistenter, anhöriga eller vänner.

Thomas Strandberg, professor i socialt arbete vid Örebro universitet, berättade om sin väg från socialarbetare till professor. Han har forskat om rehabilitering och omställningsprocesser efter förvärvad hjärnskada, förändringar i välfärd och förtroendet för myndigheter, arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Det forskningsprojekt som Thomas presenterade på utbildningen var PYC (Parenting young children) om beslutsstöd till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning eller kognitiva svårigheter. Dessa föräldrar ges inte alltid det stöd som de behöver.

Projektet utvärderar föräldraförmåga och barns mående genom frågeformulär och Intervjuer med barn. Stöd av bilder och dagcirkel underlättar. Viktigt att föräldrarna känner tillit till Socialtjänsten som ger stödet enligt SoL. Preliminära resultat visar positiva förändringar och ökad föräldrakompetens. Frågor ställdes om hur mål formuleras och valfrihet kontra rätten att kontrollera hur valen görs. Socialarbetares makt att omhänderta barn togs upp. Ibland måste gränser sättas för stödinsatser.

Niklas Altermark, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, berättade om sin forskning om hur makt utövas över personer med normbrytande funktionalitet och sjuka. Särskilt finns utmaningar i gruppbostäder där idealen om självbestämmande och deltagande inte förverkligas i praktiken. Det finns en klyfta mellan rättsliga värderingar och faktiska aktiviteter. Personal ser ofta människor med funktionsnedsättningar som oförmögna att fatta självständiga beslut. Niklas tog även upp sin forskning om åtstramningspolitik och hur det påverkar människors vardag och självbild. Frågor ställdes om balansen mellan autonomi och assistans. Beslut fattas i sociala sammanhang med en maktdynamik, särskilt i gruppbostäder.

Mari Siilsalu, jurist i projektet Mitt liv mitt val, förklarade begreppet beslutsstöd och skilde det från ”stöd för beslutsfattande”. Det motsvarar supported decision-making i Allmän kommentar till artikel 12 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige behöver gå från ersättande beslutsfattande – exempelvis förvaltare – mot formella beslutsverktyg med mer stödjande strategier. Beslutsstöd ska säkerställa lika tillgång till beslutsfattande för personer med funktionsnedsättning, utan att höja ribban för alla beslutsfattare. Det behövs lämpligt stöd för att göra det möjligt för enskilda att fatta välgrundade beslut i olika livssituationer, inklusive tillgång till information och analys av komplexa uppgifter.

Moderator för utbildningen var Emil Erdtman, verksamhetsledare på ILI. Dagen betonade utmaningar och komplexitet i att ge beslutsstöd till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Deltagarna diskuterade behovet av att anpassa metoder och tillvägagångssätt från andra länder, till exempel Australien, för att passa svenska samhällsstrukturer och välfärdssystem. Stöd måste vara tillgängliga och effektiva. Samtidigt ser vi hur åtstramningar av den svenska välfärdsstaten får effekter på utsatta grupper.