Kategorier
Verktyg

Desiderias tips till gode män – så här hjälper du huvudpersonen bäst

Det tredje av de tre verktygen som Desideria Jungelin har skapat

I det här verktyget har Desideria inte vänt sig till den som ska ta emot stöd utan till den som ska ge stöd, till exempel gode män.

Det har kommit ny lagstiftning där det krävs att en god man måste samverka med huvudpersonen mer än tidigare. Här är några basala tips och råd när du, som god man, ska stödja en person med autism och/eller IF (intellektuell funktionsnedsättning) med att själv fatta sina beslut.

Även i en rad andra roller än god man kan du komma att behöva de här råden – om du till exempel har en yrkesroll där du möter personer i målgruppen eller om du kommer att vara medlem i en beslutstödsgrupp.

Desideria framför en färggrann vägg klottrad lila, orange och svart i mjuka former. Hon bär en lite grå mössa och en vit grov halsduk.
Desideria Jungelin.

10 steg för att förenkla frågor och att hjälpa en huvudperson med autism och/eller IF att fatta egna beslut:

  1. Ta upp frågan när huvudpersonen är lugn och därmed mer benägen att lyssna, kommunicera, tänka och fatta beslut.
  1. För många kan det hjälpa med förberedelser. Du kan till exempel kontakta huvudpersonen och säga ”Vi behöver prata om det stöd du får hemma och vad du skulle behöva mer stöd med”. På så sätt får huvudpersonen tid på sig att tänka och börja formulera sina behov.
  1. När mötet börjar: påminn huvudpersonen om vad ni ska prata om och ungefär vilken tidsram som finns.
  1. Börja med en öppen fråga. Om vi följer samma exempel som ovan: ”Har du själv tänkt på något du behöver stöd med, som du inte får stöd med idag?”
  1. Om den frågan blir för svår, avgränsa den till ett område i taget och ge olika alternativ, till exempel: ”Vi kan börja med att prata om matlagning som du känner blir svårt för dig att klara själv. Skulle du vilja att någon kom hem till dig och att ni lagade mat tillsammans, eller vill du kanske hellre ha färdiga matlådor från kommunen?”
  1. Det är viktigt att i lugn och ro och på ett neutralt sätt förklara för- och nackdelar med de olika alternativen. Till exempel: ”Fördelen med att laga mat tillsammans med någon är att du får välja vilken mat du vill laga och ungefär vad det ska kosta. Nackdelen med det är att det kräver både planering och handling av dig, så även om du får stöd i hela processen kan det vara en aktivitet som kräver mycket energi. Fördelen med färdiga matlådor är att de går snabbt och enkelt att beställa och få hemlevererade. Nackdelen är att du bara får välja på ett visst antal rätter, och att de har en kostnad som du inte kan påverka själv.
  1. Om det ändå är svårt för huvudpersonen att välja, generalisera frågan för att göra det lättare att se vad valet handlar om: ”Vilket känns viktigast för dig just nu – att få den mat du själv väljer, eller att få färdiga matlådor och spara mer energi?”
En grön tumme upp och en röd tumme ner.
Det är bättre att huvudpersonen får välja mellan några få alternativ än inte alls.
  1. Om huvudpersonen fortfarande inte kan ge ett svar, hjälp då personen på traven och gör frågorna konkreta: ”Ska vi prova matlådorna en månad så får du se vad du tycker?” Eller: ”Vill du fundera på saken och så kan vi höras och prata mer nästa vecka?” Huvudpersonen får då fortfarande bestämma själv men i en mer avgränsad och hanterbar form.
  2. Dela upp beslutsfattandet i flera delar för att göra det hela lättare att ta till sig. Om vi fortsätter med matlagningsexemplet ovan börjar vi alltså med att huvudpersonen ska bestämma på vilket sätt hen vill ha stöd med matlagning. Låt säga att huvudpersonen väljer att laga mat med stöd i hemmet. Då kan nästa fråga bli: ”Vill och kan du planera och handla själv eller vill du göra det tillsammans med någon?” Efter det kan ni diskutera vilka dagar och tider som passar huvudpersonen. Därefter om hen ska handla och laga mat på samma dag, eller om insatsen ska delas upp på flera olika dagar.
  1. Sammanfatta mötet och förklara nästa steg. Avsluta med att sammanfatta det som ni har kommit överens om. Vad ska hända nu? Vem ska göra vad och i vilken ordning? När ska ni följa upp frågan nästa gång? Exempel: ”Nu bestämde du att du vill prova matlagning med stöd av någon hemma. Jag pratar med din handläggare, och du funderar på vilken boendestödjare du helst vill ha och vilken tid du föredrar. Jag ringer dig när jag har pratat med handläggaren, troligtvis om cirka en vecka.”

Viktigt att komma ihåg: En persons förmåga att processa information, formulera sig, och därmed fatta beslut kan variera väldigt mycket beroende på dagsform. Dessutom är det lättare att göra val som känns positiva än val gällande frågor som känns jobbiga.

Lär känna huvudpersonens individuella behov!

När du lärt känna personen kommer du lättare att se just den personens behov och se hur du ska anpassa ditt stöd så att det passar just henne eller honom. Ha en dialog och hör dig för om hur hen vill ha det.

 

Kategorier
Information Verktyg

Vem kan man lita på?

Det andra av de tre verktygen som Desideria Jungelin har skapat

Även om de flesta gode män är ”goda” finns de som har misskött sitt uppdrag grovt och som nästan förstört livet för sin huvudperson.

I intervjun med Desideria Jungelin lyfte hon utsattheten i att vara beroende av stöd från andra människor och hur svårt det kan vara att från början se om en person är att lita på eller inte. Det resulterade i det här verktyget.

Så här beskriver hon det själv:

­– Det här är ett hjälpmedel för att räkna ut när någon är en trygg person som du kan lita på, eller en person som behandlar dig på ett sätt som inte är okej och därför någon du bör undvika eller avsluta kontakten med.

Om du tycker det är hårt eller känns otrevligt att döma en person på det här sättet, tänk då på att personen du dömer ska jobba för att hjälpa, inte stjälpa, dig. Du har rätt till en person som behandlar dig väl.

Så här använder du hjälpmedlet:

Hjälpmedlet är uppdelat i två delar: positiva egenskaper och negativa egenskaper hos den person som du vill testa.

Egenskaperna kan ge 1, 2, eller 3 poäng. Detta gäller både för plus- och minuspoäng. En person kan få max 21 pluspoäng, och max 26 minuspoäng.

Del 1: Börja med att räkna ihop poängen till de positiva egenskaper som stämmer in på personen.

Del 2: Fortsätt med att räkna ihop poängen till de negativa egenskaper som stämmer in på personen.

Räkna sedan personens pluspoäng minus personens minuspoäng. Summan ger en vägledning om personen är att lita och som du kommer att trivas med.

Exempel: om personen fått 9 poäng på bra egenskaper och 5 poäng på dåliga egenskaper räknar du 9 – 5 och får då svaret 4 pluspoäng.

Du kan räkna själv eller tillsammans med någon annan (men förstås inte personen du testar). Om det är lättare kan du räkna med hjälp av saker som exempelvis små kulor, legobitar eller något annat i två olika färger: en färg t.ex. grön för plus, och en annan t.ex. röd för minus.

Om en person får fler än 10 minuspoäng, eller har en minus 3-egenskap som hen gör ofta, ska du berätta det för en person du litar på. Vem det är bestämmer du men det kan exempelvis vara en vän, kontaktperson, kurator, psykolog, familjemedlem, boendestödjare eller en personlig assistent.

Olika personer kan förstås värdera olika egenskaper eller sätt att agera på på olika sätt. Så ändra gärna på antalet (1, 2 eller 3) plus eller minus sinsemellan, så det passar med din uppfattning.

Ett stort svart plustecken.Del 1: positiva egenskaper eller sätt att agera på

+1
Personen accepterar när du säger nej utan att tjata eller pressa dig.

+2
Personen lyssnar på dig – hen tar sig tid att förstå vad du säger och avbryter dig inte hela tiden.

+2
Personen håller vad hen lovar, gör det hen säger att hen ska göra och kommer i tid (om det inte finns någon bra förklaring på varför inte gör det). En rimlig förklaring för att inte komma i tid eller att inte göra det som hen lovat kan exempelvis vara: sjukdom eller problem med bilköer eller kollektivtrafik.

+ 3
Personen är konsekvent; hen beter sig snällt och respektfullt både när andra ser och när ni är ensamma.

+ 2
Personen accepterar din funktionsnedsättning utan att döma – hen försöker förstå och anpassa sig utan att få dig att känna dig jobbig.

+ 2
Personen får dig att känna dig trygg – du känner dig lugn och accepterad i hens närhet.

+ 1
Personen säger ifrån på ett schysst sätt om hen inte håller med dig eller av någon anledning inte kan eller får göra vad du önskar.

+ 3
Personen tar ansvar för sina misstag – hen kan be om ursäkt och ändra sitt beteende om hen gjort något fel.

+ 3
Personen ger dig valmöjligheter – hen försöker inte kontrollera dig utan låter dig fatta egna beslut.

+ 2
Personen pratar positivt om andra som är viktiga för dig.

Summa pluspoäng:

 

Ett stort svart minustecken.Del 2: negativa egenskaper eller sätt att agera på

– 3
Personen går över dina gränser – om du säger nej försöker personen pressa dig att ändra dig eller tjata på dig.

– 2
Personen väcker skuld eller skam i dig – hen får dig att känna att du är “jobbig”, “otacksam” eller att du “överreagerar” när du berättar vad du behöver eller vad som funkar för dig.

– 2
Personen har humörsvängningar – ena dagen är hen snäll, nästa dag kall eller elak utan anledning.

– 3
Personen försöker kontrollera dig – hen vill bestämma vad du gör, vem du träffar eller hur du ska tänka.

– 2
Personen utnyttjar din funktionsnedsättning – hen låtsas vara snäll men använder din sårbarhet för att få makt över dig, till exempel tar saker för att hen tror du inte märker, eller säger till andra att du inte vet eller förstår vad som är det bästa för dig.

– 3
Personen gör dig osäker på vad som är sant – hen ljuger, förvränger saker eller får dig att ifrågasätta din egen upplevelse.

– 1
Personen respekterar inte din tid eller energi – hen kräver att du ska vara tillgänglig för att ses eller prata när det passar hen, utan att ta hänsyn till när du kan och orkar prata eller träffas.

– 2
Personen talar ofta illa om andra som är viktiga för dig.

– 2
Personen undviker ansvar – hen skyller alltid på andra och kan inte erkänna egna misstag.

– 3
Personen försöker isolera dig – hen försöker få dig att bryta kontakt med andra personer som stöttar dig.

– 3
Personen tar i dig utan att fråga om det är okej eller fortsätter fast du säger eller visar att det inte är okej för dig.

Summa minuspoäng:

Totalsumma:

KOM IHÅG:
Alla människor har bra och mindre bra sidor. Alla kan göra misstag men ändå vara bra och trygga personer. Men när de dåliga sidorna är fler än de bra och du blir behandlad på ett sätt som inte känns okej, då kan du behöva hjälp.

 

Kategorier
Information Verktyg

Ta kommandot i relationen till din gode man

Det första av de tre verktygen som Desideria Jungelin har skapat

Det kan vara bra att visa sin gode man att man har en egen vilja och tala om hur man vill ha det. Ett sätt är att ställa frågor, som om det vore en anställningsintervju. Ett annat sätt är att helt enkelt be den gode mannen att göra och bete sig så att det passar dig.  

Om du tycker det är svårt eller tycker det är läskigt att göra det själv kan du kanske få hjälp av någon du litar på och göra det tillsammans med honom eller henne.

Det är nog mödan värt; de flesta gode män är hyggliga människor som nog kommer att gilla att du ställer frågor och säger hur du vill ha det. Du kommer garanterat att höja den gode mannens respekt för dig.  

Stort mörkblått frågetecken.

Bra frågor att ställa till ny god man eller förvaltare:

  • Vad har du för tidigare erfarenhet som god man eller förvaltare?
  • Vad vet du om min funktionsnedsättning?
  • Vad i min vardag kan eller får du hjälpa mig med? (här är det viktigt att säga det du kommer på själv att du kan behöva hjälp med, t.ex: ”jag behöver hjälp att få min kommun att förstå att jag behöver komma ut på fler aktiviteter” eller ”jag behöver hjälp att betala mina räkningar i tid”.
  • Hur långt innan jag behöver hjälp med något behöver jag kontakta dig?
  • Vilka tider får jag höra av mig till dig och på vilka sätt? (Här är det viktigt att, om du kan, förklara på vilka sätt det funkar bäst för dig. T.ex: ”jag har lättast att prata på eftermiddagar” eller ”jag har lättare att skriva än att prata i telefon”.
  • Hur ofta ska vi ha kontakt? När vi har kontakt ska vi ses, skriva, eller prata i telefon?
  • Vad behöver du för information för att kunna hjälpa mig på bästa sätt? (information kan exempelvis vara: kontaktuppgifter till personal eller anhöriga, sparade viktiga papper så som kontoutdrag, läkarintyg, m.m. eller att gode mannen får ställa frågor om hur vardagen funkar för dig.)

Stort mörkblått utropstecken.

Tips på saker som kan vara bra att säga vid ett första möte:

”Jag vill bestämma över mitt eget liv så mycket som möjligt, därför vill jag att du förklarar olika alternativ och hjälper mig att välja själv, istället för att bestämma saker åt mig.”

”Jag har ibland svårt att fatta snabba beslut, jag behöver tid för att förstå information och hinna tänka efter. Du får gärna berätta vilken tid jag har på mig att tänka över något, och låt mig ställa de frågor jag behöver.”

”Jag blir väldigt stressad av förändringar. Därför är det viktigt att du meddelar i så god tid som möjligt om du behöver boka om ett möte.”

”Jag vill inte att du föreslår för många nya saker på en gång.”

”Jag vill inte att du ändrar på sådant i mitt liv som jag tycker fungerar bra. Om något ändå behöver förändras vill jag att du förklarar varför, och att vi tillsammans tänker ut hur det ska bli så bra som möjligt för mig.”

”Ibland när jag blir stressad eller får veta något jobbigt kan jag ha lätt att missförstå och bli arg eller upprörd. Då vill jag att du ändå är lugn och har tålamod, och att du förklarar tills jag förstår vad som ska hända, på vilket sätt, och när något ska hända.”

”Jag vill att du frågar mig först, innan du berättar saker för mina anhöriga eller personal. Om du tycker att det är viktigt att någon jag känner vet en viss sak vill jag att du förklarar varför för mig.”

Om Desiderias frågor, och det hon ber sin gode man om, inte passar dig, gör egna som passar dig och ditt liv bättre! Låt dig inspireras!